Polis Runa Inemyr från Östhammar dömd för vådlig mopedjakt (vårdslöshet i trafik) och förseelse mot fordonsförordningen

Publicerad 18 november 2010 

Polis dömd för vådlig mopedjakt

NORDUPPLAND Polisen skulle stoppa en skolpojke på en trimmad moped. Det slutade med att polisbilen körde in i en vägbom och träffade pojken. Uppsala tingsrätt dömer polisen till böter för vårdslöshet i trafik och tjänstefel.

”Det får aldrig uppstå fara för allmänheten”

Det var i oktober förra året som en tonårspojke i Norduppland missade skolbussen. Han tog då sin trimmade moped för att ta sig till skolan. På vägen dit fick en ledig polis syn på pojken som färdades i hög fart. Han kontaktade sina kollegor som satte upp en hastighetskontroll. När mopedisten, som körde 66 kilometer i timmen, skulle stoppas fick han "hjärnsläpp" som han själv säger i förhör. Han gasade på och försökte köra ifrån poliserna. Patrullen åkte efter mopedisten in i samhället. När pojken vek av in på en mindre grusväg så följde patrullen efter. Polisen var som mest upp i en hastighet på 110 kilometer i timmen. Pojken körde närmare 90 kilometer i timmen och det bildades dammoln från gruset. 200 meter efter ett backkrön var vägen avstängd med en vägbom. Pojken tappade fäste med mopeden och gled liggande tillsammans med mopeden under bommen. När pojken reste sig upp körde polisbilen in i bommen. Bilen träffade även pojken som fick ytliga skador och ramlade omkull. Polisen som körde säger i förhör att denne såg bommen men att orsaken till kollisionen berodde på bilens hastighet och grusunderlaget. Uppsala tingsrätt finner att polisen gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Rätten dömer även polisen för tjänstefel då polisen fortsatte följa efter pojken i högfart in på grusvägen. Polisen skulle ha stannat när pojken vek av in på grusvägen.
"Är den flyendes farlighet inte känd eller, om den är känd, inte av svårartad beskaffenhet bör förföljandet avbrytas så snart det innebär fara för att någon skadas" står det i polislagen. Polisen döms även för förseelse mot fordonsförordningen efter att ha kört sin privata bil, som var belagd med körförbud, på en gata i samhället. Polisen döms till dagsböter 16 800 kronor. Polisen ska dessutom betala 500 kronor till brottsofferfonden.

Runa Inemyr

UPPSALA TINGSRÄTT

DOM  2010-11-17

Mål nr B 4518-10

Tilltalad
Malin RUNA Inemyr, 780124
Socker-lottas Gård 14
742 34 Östhammar

DOMSLUT

Begångna brott
1. Tjänstefel
2. Förseelse mot fordonsförordningen
3. Vårdslöshet i trafik

Påföljd m.m.
Dagsböter 60 å 280 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

UTREDNINGEN
Åklagaren har, förutom förhör med Runa Inemyr, åberopat målsägandeförhör med Mattias Markusson, född 1993, och vittnesförhör med Erik Boström och Robert Hedenström. Åklagaren har vidare åberopat den skriftliga bevisning som anges i bilaga 1.
Samtliga hörda har lämnat trovärdiga uppgifter. Genom de hördas berättelser och övrig bevisning är följande utrett. Den aktuella morgonen hade Mattias Markusson, som bor i Östhammar, missat bussen till skolan. Han tog därför sin moped, som var trimmad, och körde längs landsvägen mot skolan i Gimo. Han kom ikapp Erik Boström som färdades i en bil tillsammans med sin lilla dotter. Erik Boström arbetar som polis men var ledig denna dag. Erik Boström uppmärksammade att mopeden framfördes med hög hastighet. Han ringde då till sin kollega Robert Hedenström som var i tjänst och berättade om sin iakttagelse. Han lämnade även uppgift om mopedens registreringsnummer. Robert Hedenström arbetade vid aktuellt tillfället tillsammans med Runa Inemyr. De två sistnämnda upprättade en hastighetskontroll längs landsvägen inne i Gimo. Robert Hedenström ställde sig vid landsvägen och ”sköt” med laserinstrumentet mot Mattias Markussons moped när denne kom körande. Mätningen visade att Mattias Markusson körde i en hastighet av 66 km/tim. Robert Hedenström gick ut på vägen och visade stopptecken för Mattias Markusson. Denne fick enligt egen utsaga ”hjärnsläpp” och körde förbi Robert Hedenström. Mattias Markusson körde därefter in i samhället. Erik Boström körde med sin privata bil efter Mattias Markusson. Robert Hedenström sprang till polisbilen och hoppade in i denna. Runa Inemyr satt i förarsätet på polisbilen och körde iväg efter Mattias Markusson. Både Runa Inemyr och Robert Hedenström har uppgett att anledningen till att de körde efter Mattias Markusson var att de ville stoppa honom. Det skulle enligt dem ske genom ett s.k. normalstopp vilket innebär att polisbilen lägger sig bakom det fordon som skall stoppas och sätter på blåljusen. Mattias Markusson stannade inte och Runa Inemyr stängde av sirenen och blåljusen efter ett par hundra meter. Runa Inemyr körde till en början inte direkt efter Mattias Markusson utan hon körde på en parallellgata och såg därvid Mattias Markusson då och då. Som hon får förstås var avsikten att kunna genskjuta Mattias Markusson vid en viss plats. När de kom fram till denna plats hade Mattias Markusson och Erik Boström redan passerat denna. Ett stycke därefter kom Runa Inemyr och Robert Hedenström ikapp Erik Boströms bil och denne släppte förbi dem. Samtidigt svängde Mattias Markusson in på en mindre asfalterad väg som efter ett kort stycke var belagd med grus. Även Runa Inemyr körde in på denna väg. Mattias Markusson körde längs denna väg med full gas vilket innebar att mopeden framfördes i 90 km/tim. Mattias Markusson hade sett att Erik Boström körde efter honom och när han kört in på grusvägen såg han att den målade polisbilen, som Runa Inemyr körde, följde efter honom. På en raksträcka på grusvägen körde Runa Inemyr i en hastighet av 110 km/tim. Cirka 200-250 meter efter ett backkrön spärrades vägen av en nedfälld vägbom. Denna bom låg i änden av en fem meter lång träbro. När Mattias Markusson körde upp på bron tappade mopedens däck fästet och han gled liggande tillsammans med mopeden under bommen. När han rest sig upp och på nytt satt sig upp på mopeden körde polisbilen in i bommen. Polisbilen träffade även Mattias Markusson vilket hade till följd att denne ramlade omkull. Bilen fick skador på motorhuven och på vindrutan och Mattias Markusson fick en ytlig skada på vänster sida. Av trafikmålsanteckningarna framgår att bromsspår uppmärksammades på ett avstånd av 50 meter från träbron. Robert Hedenström har uppgett att de inte såg Mattias Markusson efter att de kört in på grusvägen, men att de såg var han befann sig på grund av att han drog upp ett dammoln. Runa Inemyr har uppgett att hon tidigare endast kört in ett stycke på grusvägen. Hon har vidare uppgett att hon såg bommen på cirka 200 meters avstånd och att anledningen till att hon körde in i bommen berodde på bilens hastighet och grusunderlaget.

DOMSKÄL
Genom Runa Inemyrs erkännande, som vinner stöd av övrig utredning, är åtalet för förseelse mot fordonsförordningen styrkt. För att Runa Inemyr skall kunna dömas för tjänstefel krävs att hon åsidosatt vad som i den angivna situationen gällt för hennes uppgift. Den bedömningen skall ske mot bakgrund av den rättsliga reglering som gäller enligt 8 § och 22 § polislagen samt de föreskrifter som Rikspolisstyrelsen utfärdat i anslutning härtill (RPSFS 2008:6, FAP 104-1). I 8 § polislagen redogörs för de allmänna principer som gäller för alla polisingripanden. Där föreskrivs att en polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift ska ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Bestämmelser om stoppande av fordon finns bland annat i 22 §§ polislagen. I Rikspolisstyrelsens ovan angivna föreskrifter anges vilka åtgärder som skall vidtas då en person försöker undkomma med motorfordon. Enligt dessa definieras ett förföljande som körning med ett polisfordon efter ett undflyende fordon eller annat transportmedel med förhållandevis kort avstånd mellan fordonen i syfte att stoppa den undflyendes fortsatta färd samt att den undflyende genom ljud- och/eller ljussignal på ett tydligt sätt uppmärksammas på att hon eller han skall stanna. Ett efterföljande definieras som körning med ett polisfordon, utan ljud- eller ljussignaler, på större avstånd efter ett undflyende fordon i syfte att ta reda på vart den undflyende tar vägen. I fråga om förföljande föreskrivs i nämnda föreskrifter, såvitt nu är av intresse med beaktande av åklagarens gärningspåstående, att under förutsättning att förföljandet inte framkallar någon eller endast ringa fara för andra personer kan åtgärden vara motiverad, om den flyende genom visad brottslighet eller av annan anledning är att anse som farlig för andra människors liv eller hälsa. Är den flyendes farlighet inte känd eller, om den är känd, inte av svårartad beskaffenhet bör förföljandet avbrytas så snart det innebär fara för att någon skadas. Av Runa Inemyrs egna uppgifter och handlande framgår att hon förföljt den undflyende Mattias Markusson i avsikt att stoppa denne. Enligt tingsrättens mening kan ingen kritik riktas mot att Runa Inemyr påbörjade förföljandet av Mattias Markusson och fortsatte det fram till dess att Mattias Markusson körde in på grusvägen, eftersom det av allt att döma kunde ske utan risk för någon. Därefter måste det emellertid stått klart för henne att Mattias Markusson, som körde in på skogsvägen i hög hastighet, inte avsåg att stanna utan att han med alla medel försökte undkomma dem. Runa Inemyr borde då omedelbart ha avbrutit förföljandet och inte kört efter Mattias Markusson i hög hastighet på den smala och grusbelagda vägen. Den brottslighet för vilken Mattias Markusson kunde misstänkas utgjorde nämligen inte tillräcklig grund för att bedöma honom som så farlig för andra människors liv och hälsa att det därför var motiverat med ett förföljande som innebar fara för i vart fall för Mattias Markusson och polismännen själva. Med hänsyn till det anförda anser tingsrätten att Runa Inemyr, genom att fortsätta förföljandet även sedan det måste ha stått klart för henne att förföljandet innefattade stora risker, handlat i strid mot de av Rikspolisstyrelsen utfärdade föreskrifterna.

Gärningen kan inte vid en helhetsbedömning bedömas som ringa. Åtalet för tjänstefel skall därför bifallas. Runa Inemyr har gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande genom att köra i mycket hög hastighet på en grusbelagd och smal grusväg vilket lett till att hon inte förmått undvika en kollision med ett hinder i form av en vägbom som hon upptäckt på cirka 200 meters avstånd. Hon har därigenom i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingades av omständigheterna. Åtalet för vårdslöshet i trafik skall därför bifallas. Påföljden bestäms till dagsböter.

http://www.scribd.com/doc/179622811/Polis-RUNA-Inemyr-V%C3%A5rdsloshet-i-trafik-tjanstefel-B4518-10-pdf