Säkerhetspolitik
Per Jönsson om rapporten Global Trends 2030:
Utan ett USA på hugget går världen mot kaos
Publicerad 20 februari, 2013 - 06:35
FRAMTIDENS KONFLIKTER I en ny rapport siar USA:s samlade spionorganisationer om framtiden. Det är intressant läsning, framför allt vad gäller landets egen roll i världen. Med ett alltmer passivt USA på den internationella arenan är risken uppenbar att tragedier som den i Syrien blir vanligare. Varken
Europa eller de asiatiska stormaktsaspiranterna kommer i närheten av
den globala säkerhetsordning som USA anfört efter andra världskriget,
skriver Per Jönsson.
Vart är vi på väg?! Vart är världen på väg?! Sådana väldiga frågeställningar genomsyrar en ny forskningsrapport, Global Trends 2030: Alternative Worlds, som getts ut av USA:s samlade spionorganisationers egen tankesmedja National Intelligence Council.
Att avgränsa tidsramen för denna gissningslek till 2030 är inte dumt. Det är nära nog för att inte framstå som obegripligt långt fram i tiden – räknar man samma tid bakåt hamnar man på ungefär 1995, som ju är en tidpunkt de flesta minns, och vi kan även överblicka vad som hände sen.
Men 2030 är samtidigt långt nog för att blicka bortom nuvarande politiska valperioder som snedvrider alla perspektiv. År 2030 är Obama, Reinfeldt och alla EU-ledare borta för länge sedan. Likaså Rysslands Putin även om han sitter kvar till 2024, liksom Kinas XiJinping, sannolikt också Nordkoreas Kim Jong-un.
NIC:s spionrådgivare är försiktiga, eller räddhågade, nog att inte sjunga ut om vart de egentligen tror att världen är på väg. De nöjer sig med att skissa en mängd olika möjliga utfall av den globala maktspridningen efter kalla kriget: ekonomiska strukturkriser, demografiska och klimatmässiga förändringar, råvaru- och livsmedelsbrister, energi- och teknologiomvälvningar, et cetera.
Det kan gå bra, det kan gå snett, det kan låsa sig, världens demokratier kan retirera – Usch! – alternativt de nya stormakterna kan utvecklas i demokratisk riktning – Hurra! Med andra ord: världen kan gå åt vilket håll som helst. Välj själv.
Men granskar man NIC:s redovisade alternativa utvecklingar går det ändå att urskilja vissa mer sannolika mönster än andra, framför allt vad gäller USA:s roll i världen.
● Om USA-dollarn faller alltför snabbt och tappar sin ställning som global reservvaluta, kan knappast någon annan valuta ersätta dollarn. Det skulle med största sannolikhet skada hela världsekonomin.
● Om den amerikanska supermakten drar sig innanför sitt skal kommer varken Europas eller de nya asiatiska stormaktsaspiranterna lyckas sy ihop ett nytt nätverk av samarbete, säkerhetsberedskap och vaktslående om folkrätten som kommer ens i närheten av den globala säkerhetsordning som USA har anfört efter andra världskriget.
● Om inte USA förmår upprätthålla sina allianser i öst, väst och syd kommer allt fler strategiskt utsatta nationer att tvingas ingå i oprövade och kanske oönskade kraftfält som domineras av nya stormakter med hittills okända och oprövade avsikter.
NIC-rapporten Alternative Worlds ger flera sådana vinkar om att världen riskerar att bli både obekvämare och obehagligare om USA fortsätter sin kräftgång som supermakt. Den förklarar inte när eller varför denna kräftgång inleddes. Den tas bara som ett givet faktum, även om man anar att det måste ha något med de två katastrofalt misslyckade krigen i Irak och Afghanistan att göra.
Därför vrider nu en hel värld sina händer av passivitet och oförmåga att göra något åt inbördeskriget i Syrien, det kanske enskilt kusligaste våldsutbrott som skådats sedan andra världskriget. Och risken är uppenbar att kaoset i Syrien sprider sig okontrollerat över gränserna.
Ett USA på hugget hade knappast tillåtit en sådan tragedi att fortgå. Det behöver man inte vara amerikansk spionrådgivare för att begripa.
Vart är vi på väg?! Vart är världen på väg?! Sådana väldiga frågeställningar genomsyrar en ny forskningsrapport, Global Trends 2030: Alternative Worlds, som getts ut av USA:s samlade spionorganisationers egen tankesmedja National Intelligence Council.
Att avgränsa tidsramen för denna gissningslek till 2030 är inte dumt. Det är nära nog för att inte framstå som obegripligt långt fram i tiden – räknar man samma tid bakåt hamnar man på ungefär 1995, som ju är en tidpunkt de flesta minns, och vi kan även överblicka vad som hände sen.
Men 2030 är samtidigt långt nog för att blicka bortom nuvarande politiska valperioder som snedvrider alla perspektiv. År 2030 är Obama, Reinfeldt och alla EU-ledare borta för länge sedan. Likaså Rysslands Putin även om han sitter kvar till 2024, liksom Kinas XiJinping, sannolikt också Nordkoreas Kim Jong-un.
NIC:s spionrådgivare är försiktiga, eller räddhågade, nog att inte sjunga ut om vart de egentligen tror att världen är på väg. De nöjer sig med att skissa en mängd olika möjliga utfall av den globala maktspridningen efter kalla kriget: ekonomiska strukturkriser, demografiska och klimatmässiga förändringar, råvaru- och livsmedelsbrister, energi- och teknologiomvälvningar, et cetera.
Det kan gå bra, det kan gå snett, det kan låsa sig, världens demokratier kan retirera – Usch! – alternativt de nya stormakterna kan utvecklas i demokratisk riktning – Hurra! Med andra ord: världen kan gå åt vilket håll som helst. Välj själv.
Men granskar man NIC:s redovisade alternativa utvecklingar går det ändå att urskilja vissa mer sannolika mönster än andra, framför allt vad gäller USA:s roll i världen.
● Om USA-dollarn faller alltför snabbt och tappar sin ställning som global reservvaluta, kan knappast någon annan valuta ersätta dollarn. Det skulle med största sannolikhet skada hela världsekonomin.
● Om den amerikanska supermakten drar sig innanför sitt skal kommer varken Europas eller de nya asiatiska stormaktsaspiranterna lyckas sy ihop ett nytt nätverk av samarbete, säkerhetsberedskap och vaktslående om folkrätten som kommer ens i närheten av den globala säkerhetsordning som USA har anfört efter andra världskriget.
● Om inte USA förmår upprätthålla sina allianser i öst, väst och syd kommer allt fler strategiskt utsatta nationer att tvingas ingå i oprövade och kanske oönskade kraftfält som domineras av nya stormakter med hittills okända och oprövade avsikter.
NIC-rapporten Alternative Worlds ger flera sådana vinkar om att världen riskerar att bli både obekvämare och obehagligare om USA fortsätter sin kräftgång som supermakt. Den förklarar inte när eller varför denna kräftgång inleddes. Den tas bara som ett givet faktum, även om man anar att det måste ha något med de två katastrofalt misslyckade krigen i Irak och Afghanistan att göra.
Därför vrider nu en hel värld sina händer av passivitet och oförmåga att göra något åt inbördeskriget i Syrien, det kanske enskilt kusligaste våldsutbrott som skådats sedan andra världskriget. Och risken är uppenbar att kaoset i Syrien sprider sig okontrollerat över gränserna.
Ett USA på hugget hade knappast tillåtit en sådan tragedi att fortgå. Det behöver man inte vara amerikansk spionrådgivare för att begripa.
Global Trends 2030 presenteras vid ett seminarium på UI idag kl 14.30. Läs mer här:
206 kommentarer
-
-
-
negerbollen82 gillade detta
-
-
-
-
-
-
Visar 10 av totalt 172 kommentarer.